Peace


Ja så heter hon, min sons lilla yrväder.
Det är en amstaff tjej på 11v, hon har ett helt bedårande, skrynkligt litet ansikte och hon piper och skriker vid minsta tillrätta visning. Jag kan tänka mig hur en sharpei känns att ta i för hon har väldigt mycket skinn motsvarande till kropp än så länge. Har haft henne här i helgen och hon har härjat musten ur Bruttan, vilket man inte gör på en kvart precis. Att tillägga är att hon INTE är någon "kamphund", hon är en utställnings hund.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0