Ett år sedan 11/8

 

Ord.......

Jag är så trött så det sticker i kroppen, i skinnet sticker det. Trött på alla bestämmande instanser. Arg och lessen för att sonens behov av kontinuerlig träning aldrig kommer igång.
 
Så här står det på kommunens sida :
"Vi erbjuder: Personlig assistans utifrån kundens beslut enligt LSS eller SFB, utformad efter kundens behov och önskemål. Personlig assistans som möjliggör för kunden att göra det den önskar, inom ramen för vår överenskommelse. Varje kund ska ses som en egen verksamhet, med egen ekonomisk redovisning och möjlighet att välja sin egen personal. Vi arbetar ständigt för att betraktas som en attraktiv och trygg arbetsgivare av såväl kunder som anställda. Både kund och assistenter har nära tillgång till stöd från chef. ”Kundens nöjdhet är vår vinst” Vårt värdskap I relation till varandra och till andra Är vi alltid tydliga i våra löften Är vi alltid noga med att veta att vi är överens Garanterar vi tillgång till kompetent personal
."
Och hur har det varit hittills, jo JAG har måstat bråka om allt bla för att han ska få den personal han vill. Extra personalen ringer till MIG när inte cheferna svarar. Dom slingara sig för att slippa ta ansvar och beslut. Har varit på möte med chefen över cheferna 2 ggr, han slätar över med orden -Nu ska vi inte prata om det som varit utan BARA se frammåt. Ja men det är väl fantastiskt!!! Och det löser ju SÅÅÅ mycket. Sen går dom på semester och hela verksamheten stannar upp, för DOM ska ha semester. Hoppas dom njutit och tryckt på avstängningsknappen riktigt hårt?
Jag vet att det aldrig hade sett ut på detta vis OM det gällt deras egna barn/barnbarn. Dom hade aldrig accepterat och lämnat sin nära i tårar och dåligt mående, dom hade aldrig bara gått ut och stängt dörren, tror jag i alla fall? Och tänkt, som högsta chefen sa till mig vid första mötet -Dom vänjer sig..... VEM vänjer sig vid att ha en människa upp i sig 24 tim/dygn som man inte gillar, VEM? Hoppas dom sover gott dom som bestämmer vad som är bäst för andra?
Har dom jobbat för länge med detta så empatin fullständigt suddats ut, ja jag börjar fundera?
Jag önskade dessa chefer men tvivlar starkt på mitt omdömme idag. Lita på någon, vad är det?
 
Sonen har nu en massa timmar som inte är använda, dom måste användas före den sista augusti annars försvinner dom. Vi har sökt dubbelbemanning, kommer han att få någon? Om timmarna inte används, dra FK in hans asstimmar då? Han behöver två personer för att kunna träna sin balans och kordination, vattenträna, styrketräna, rida mm. Men det sätts inte in personal. Fick på mailen av högsta chefen att jag kunde ju byta assistansbolag om jag va missnöjd. Jag tycker dom kan byta orden ovan så det stämmer överens med verkligheten. Hur än det är så har kommunen yttersta ansvaret och dom ska se till att följa det dom utger sig för att kunna utföra.
Jag har nu varit hos sonen så mycket jag kunnat för att han ska få komma ut och iväg. Ja jag har semester men inte på samma vilkor som vissa andra kommunanställda, jag kan inte bara borsta av mig och strunta i allt, hur skulle jag må då? Jag har ingen avstängningsknapp.
En av cheferna sa till mig, innan hon fick sonenes ärende, att det va bedrövligt att han som är så ung inte får nån träning, hennes pappa som är över 80 år, han får träning han, mycket orättvist tyckte hon då. Tänk vad saker och ting kan ändras fort beroende på vilken stol man sitter på.
Allt ska låta så j-vla bra, det är bara ord ord ord, helt utan betydelse. Man ska inte önska olycka på andra men jag önskar dom min känsla och maktlöshet, tyvärr kan ingen högskola i hela världen ge dom min erfarenhet och den skulle dom behöva för dom kommer ALDRIG att förstå, ALDRIG nånsin, föränn dom själv är drabbade.
 
I morgon är det 1 år sedan han ramlade... Tänk om jag bjudit på middag den dan, tänk om jag ringt honom en stund innan det hände... tänk om, tänk om, tänk om!!! Ja jag vet, en olycka är en olycka. Jag försöker vara klok, alla dagar men jag håller inte alltid ihop.
I morgon åker jag till hästen, tror jag???

RSS 2.0