Dagarna går och går.......

Nu har sonen snart varit hemma i 2 mån, boende hos mig med hemtjänst som hjälp mellan 10-15, två av dom timmarna har jag "egen tid", fram till 22 är jag tim anställd för honom. Vi kommer inte ut om det inte finns 2 personer som kan gå ner för trappen med han så det blir lååånga dagar, det är ju tyvärr inte så många som "törs" hälsa på, eller vad det sitter i? Vi väntar och väntar på assistansbeslut. Hans lägenhet står färdig och väntar på honom, förra veckan va jag så irriterad så jag ringde försäkringskassan och hotade med tidningen, vi har en sinnessjuk tillvaro.
Man vänjer sig vid allt när man lever i det, så just nu är det vanlig vardag.
Han repar sig sakta, kan gå med 2 pers som stöd, prata kan han men gör det inte så ofta. Han kan flytta sig från stolen till soffan själv, kör träning varje dag, spelar kort och hockeyspel, men hur kul är det med mamma???
Hans barndoms kamrat, Erik, va och hälsade på, gud vilken glädje och vad dom kramades, härligt att se.
Nä nu hoppas jag på ett snabbt beslut så han får komma igång med sitt liv och få en normal tillvaro.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0